sommarbarnet.blogg.se

Har inte vågat trycka på logga in, skriva ett litet inlägg om min vardag, lägga upp lite bilder. Mest för att jag gått runt och burit på så mycket känslor. Jag har varit som en bomb, som väntar på att sprängas och en dag sköljde allt som en kall dusch över mig. Visste inte hur jag skulle hantera det. Jag grät, det hjälpte inte. Jag ältade det, det hjälpte inte heller. Så jag har mest bara varit deppig, för att det är okej, okej att inte må hela tiden, jag vet det nu. Så jag satte mig på toaletten på skolan och grät lungorna ur mig, skvätte kallt vatten i ansiktet och bestämde mig för att ta tag i livet. Att jag vågade gå vidare, det var svårt, men ändå så värt.

Jag har under tiden varit Madonna på halloween som firades med massa härliga människor. Gått på Paradise Hotel fest, sprungit genom staden mitt på natten, kyssts utanför min port och hållit hand. Det var fint. 
I fredags förade jag Alva, Emma, Ellen och Ebba hemma hos Ebba till krogen där vi hade jättekul. Nor var där och en massa andra människor också. Fick en t-shirt och en keps är överlycklig. Pussade och kramade Nor extra mycket, dansade loss med Ebba och fotade en massa. Mitt i en kyss kom jag på att jag skulle åka med en buss hem, så sprang genom natten helt överumplad av ångest och lycka. Igår var det dagsfest hos Saman, så kul. Där var Ellen, Alice, Alva, Alex, Anton, Carlos, Hugge, Gustav osv en massa människor helt enkelt. Utbytte kyssar, fina ord och gosiga kramar. Gjorde även något jag aldrig trodde jag skulle göra, kan fortfarande inte tro det. Åkte idag med Elias och Rebecca och åt kebab, lyssnade på musik och pratade om livet. Jag har det fint med alla fina människor runt mig, och på fredag får jag se Krunis, ska mysa på lördag, men nu ska jag försöka ta tag i livet.